Hereditas culturalis

Om disputationer - Typografiska glimtar - Några personportätt - Lite lärdomshistoria

Typografiska glimtar

Finlands första boktryckeri grundades vid Åbo Akademi 1642. Försök att grunda ett tryckeri i Finland hade gjorts redan tidigare, men de hade inte lett till något resultat. Under akademins allra första år kopierades avhandlingarna för hand. Tryckeriet arbetade under långa tider med ytterst knappa resurser, men lyckades trots detta ofta åstadkomma vårdat och smakfullt tryck.

Akademins och därmed Finlands första boktryckare var Peder Wald, verksam i Åbo 1642-1653. Han hade fått sin utbildning i Uppsala och Västerås. Wald var en skicklig yrkesman, och åstadkom snyggt tryck med en sliten gammal tryckpress och ett magert typförråd. Officinens dekorativa resurser inskränkte sig till smala friser av bladrössjor och små vinjetter. Under Walds tid satte renessänsen fortfarande sin prägel på typografin i Norden. Det drag av måttfullhet, som kännetecknar Walds tryck berodde antagligen både på magra resurser och på hans egen personliga smak.

Wald efterträddes av Peter Hansson (1654-1679). Under hans tid fick tryckeriet tillgång till ett rikare materiel. Hanssons typografi uppvisar redan barockdrag, även om det är fråga om en mycket måttfullt tillämpad barockstil. Hansson prydde sina tryck med stora initialer och dubbla rader av rössjor (små metallornament, som kunde sättas ihop till lister eller vinjetter).

Hos Johan Wall (1679-1710) har barockens stilideal slagit igenom. Särskilt textens första sida ges nu en rikare utsmyckning med mäktiga initialer och krönande träsnitt. Walls tid kännetecknades av svåra motgångar, krig och nödår. Stora nordiska kriget innebar ett avbräck på närmare tio år i tryckeriets verksamhet.

Barocken dominerade stilmässigt fram till mitten av 1700-talet, delvis på grund av att tryckerierna i kristider var tvungna att arbeta med gammal materiel. Johan Kämpes (1729-1750) arbeten har en rätt asketisk och enhetlig prägel. Han arbetade ofta med enkla svarta initialer och hade ringa möjligheter att variera sina överstycken.

År 1750 sålde akademin sitt tryckeri till stockholmaren Jacob Merckell, vars släkt redan 1715 hade köpt det andra tryckeriet i Åbo, biskop Gezelius tryckeri. Härmed förenades de två åbotryckerierna. Barocken behöll fortfarande sitt grepp om typografin, även om tecken på en ny smakriktning började bli synliga. Merckell använde ännu kraftiga initialer i renässansstil och rader av rössjor.

År 1758 blev den tyskfödde Johan Christoph Frenckell I Merckells affärskompanjon, och 1785 övergick hela tryckeriet i Frenckells ägo. Frenckell I införde rokokon vid åbotryckeriet, med sirliga överstycken i träsnitt och s.k. passepartoutinitialer, som kunde användas som ramar kring alla bokstäver i alfabetet, och vanligen var smyckade med musslor och blomster.

J.C. Frenckell II utvecklade tryckeriet till ett av svenska rikets största och mest välförsedda. Tryckeriets glansperiod sammanföll med akademins blomstring i slutet av 1700-talet. Den gustavianska typografin präglades av måttfull elegans, osmyckade svarta initialer och rektangulära överstycken byggda av luftiga rössjor. Från slutet av 1780-talet ersattes dessa överstycken ofta av lister med blommor och slingrande bladrankor.

Efter 1810 blev nyklassicismen det dominerande stilidealet. Trycket var luftigt och samtidigt stramt, ofta med enbart typografiska stilmedel, även om de blomstersmyckade överstyckena fortfarande förekommer.

J.C. Frenckell III tog över efter sin far 1819. Tryckeriet förstördes i Åbo brand 1827, materielen smälte ner, och det blev Frenckell III:s uppgift att bygga upp ett nytt tryckeri Helsingfors.

Text: Marita Rajalin.