[Sökformulär] [Info om databasen] [Söktips]

Etnpic: söktermen type=('Ritning. Tusch.') gav 201 träffar


[Föregående]

31. Simons Nr 13, Storby.Mangård.Skärning. (1962)
32. Simons hemman Nr 13, Storby.Bagarstugulänga, östra.Plan och skärning.Knuttimrad, brädfodrad och rödmålad huslänga, sträckande sig i nordost-sydvästlig riktning.Bostadsdelen, bagarstugan, ligger längst i nordost, med ett sexrutat fönster på gaveln, och två fyrrutade på långsidan mot väster.Dörren på västra långsidan leder in i en farstu, som har omfattat hela husets bredd.Den är nu delad på längden i två rum, genom en stockvägg, snett insatt och byggd på svärd.Från farstun leder därför två dörrar, en till bagarstugan och en till kammaren, som får ljus från ett fönster på östra långväggen.I huslängans mitt finns en under samma tak inbyggd, på tvären liggande välvd gråstenskällare med ingång från väster.Den är något längre än husets bredd.Längst i sydväst. med lägre tak, och timrad gavel mot nordost, ligger ett lider, i linje med de övriga byggnaderna men skilt från dem genom ett smalt utrymme, i vilket ett lönnrum har inretts mellan källarvalvet och lidergaveln.Enda ingången till detta mörka rum går genom en lucka i des tak; den nås genom klättring över vinden ovanpå det inbyggda källarvalvet.Stockändarna i lidrets långsida skils från de stockar som överbygger källaren av en springa på 10 cm.Porten till det fönsterlösa lidret ligger på västra långsidan.Tiden när huset uppfördes är okänd.Brädfodringen.Huslängan har brädfodring i tre typer: bagarstugan täcks av pärtlagda bräder med snedställda kanter, ofta med skarvar i höjdled; bredden är omkring 28 cm.Farstuns, kammarens och källaröverbyggnadens stockvägg mot väster fodras av bräder med ribbor över fogarna.Stockarna i källaröverbyggnaden är mot öster ofodrade.Brädfodringen på lidret har inga ribbor över fogarna, och saknas delvis på den östra långsidan.Grunden.Huset är byggt på hörnstenar, med ursprungligt jordgolv; eftersom jord har kastats upp mot väggarna utvändigt och golvet höjts invändigt ligger stenarna djuot i marken, med den understa stocken delvis nersänkt.Det ojämna golvet i stugan ligger genomsnittligt 10-20 cm högre än marknivån, och högst längs väggarna och i hörnen.Senare har man lagt c 28 cm breda brädor direkt på jordgolvet, i husets längdriktning.De är nu delvis bortruttnade.Jordgolvet i farstun ligger 15 cm under marknivån, ty den yttre jorden bildar här en kulle.Golvet är belagt med 35 cm breda, nu delvis bortruttnade bräder i tvärrikningen.Golvet i kammaren, med tvärlagda, 28 cm:s bräder, är i gott skick, och ligger drygt 20 cm högre upp än farstuns jordgolv.Kring källaren har jord kastars upp, så att dess jord ligger nära en halv meter ner, fastän det är sänkt blott 25 cm från farstugolvet.Jordgolvet i lönnrummet är 35 cm under, och jordgolvet i lidret framtill 25 cm under, baktill 5-10 cm över marken.Eldstäder.Huset har haft en skorsten och två eldstäder.Spisen i stugan har en basyta på 275 x 255 cm, höjden till spiselkransen är 140 cm, materialet är tegel och gråsten.Den är utrustad med en bakugn på 135 x 95 cm.Spisen, som står i stugans sydöstra hörn, har på landskapets försorg restaurerats, varvid man har murat upp spisens övre del på rinnande tegel i den undre; samtidigt har man, enligt uppgift från folket på gården, rivit den gamla skorstenen utan att föra upp den på nytt.I kammarens nordvästra hörn ser man i golvet en diagonalt ställd fyrkant av jord, delvis täckt av brädor i annan riktning än golvbräderna.Den motsvaras av ett fyrkantigt hål i taket.Här har stått en ugn av tegel, enligt uppgift från gårdsfolket riven för 25-30 år sedan.Tegel ligger ännu kvar i kammaren.En rökkanal har genom en lucka i stockväggen mellan farstun och stugan varit dragen till stugspisens skorsten.Brädkonstruktioner och rester av murning på kammarens och stugans mellantak visar detta.Tak.Stugan och kammaren är försedda med mellantak.Detta är i stugan ett tvevådstak, buret av två länggsgående, i väggen intimrade stockar; takbrädorna vilar på mellan dessa och väggen tvärgående bjälkar.Överts finns ett ca 15 cm tjockt torvlager, lagt med gräset nedåt.Det flata mellantaket på kammaren är torvtäckt på samma sätt.Källarvalvet isoleras av ett torvlager, som på det tjockaste stället mäter nära en halv meter; på sidorna träder emellertid stenen i dagen, utom på det ställe där valvet snett skjuter in i kammaren, där finns brädfodring på torv.Lönnrummets mellantak av fyra brädor, vilande på korta bjälkar, är 160 cm från marken. 240 cm från golvet i lidret sträcker sig från den södra kortväggen över hela rummets bredd ett 260 cm långt mellantak av kluvet virke, vilande på två tvärgående, i väggen intimrade stockar.Ytterligare 275 cm längre fram sträcker sig detta samma mellantak över rummets halva bredd, och vilar med ändarna på en tredje stock.Mellan alla dessa mellantak och yttertaket bildas utrummen som har använts och används som upplagsplatser.Yttertaket på bagarstugan har enligt uppgift av Elis Johansson ursprungligen varit brutet, men senare ändrat: en undersökning av takets konstruktion bekräftar detta.Bagarstugans kluvna takved vilar nu endast på åsstocken, men märken, men märken efter ytterligare två längsgående, i väggen inbilade stockar, är synliga i väggen.Åsstocken ligger vid väggen mellan stugan och farstun 15 cm lägre än i nordöstra gaveln; vid farstugaveln är det fog, och över källaren sjunker åsstocken ytterligare, så att den vid liderväggen ligger 65 cm lägre; taket på lidret är vågrätt, och bärs upp av tre längsgående stockar.Från en fog vid stockväggen fortsätter två längsgående stockar från lidertakets sidostockar fram till en fog vid farsugaveln, och vilar där på de stockar som bär innertaket på bagarstugan.Fästpunkten i liderväggen är 30 cm lägre än i farstugaveln.Innertaket fortsätter denna avvikelse från vattupasslinjen, och har i nordöstra gaveln stigit med ytterligare 10 cm.Hela byggnadslängans tak är täckt av kluven takved, 33 par över bagarstugan, 16 över farstun, 31 över källaren och 47 i lidret.Över bagarstugan och källaren har taket varit pärtklätt, men vid restaureringen lade man på detta nio rader gamla lertegel på den västra sidan och moderna cementtegel på den östra.Lidertaket har pärtor på ursprungligt näver.Mått.Huslängan mäter i mittlinjen 22, 70 m.Bredden vid nordöstra gaveln 560 cm och vid den sydvästra 530 cm.Höjden från marken till takåsen är vid nordöstra gaveln 450 cm och vid den sydvästra 410 cm.Inredning.På stugans långvägg mot öster kan sköjas spår av en kärlhylla.I taket finns konstruktioner för upphängning av hålbröd.Farstudörren har ett stocklås med handsmidd nyckel.Stugdörren låses med en hasp på insidan, men kan öppnas och stängas med en tapp på utsidan.Farstukammarens lås är försvunnet.Dörren till källaren är modern, och kan inte låsas.Inuti källaren ligger den genomruttna gamla källardörren med stocklås.Den handsmidda nyckeln har tillvaratagits.Lidrets dubbeldörr saknar lås.I kammaren ligger de gamla spiskrokarna, som vid restaureringen av spisen borde ha murats in på sin rätta plats.Användning.Stugan används som verkstad för gårdens behov; och kammaren som upplagsplats för trasiga seldon, tombuteljer, taggtråd, halva cyklar, bensindunkar, trasiga redskap, lump m.m.Källaren nyttjas för potatis och lidret för ved och lagring av virke.Vindsutrymmena belamras med brädor och skrot.Lönnrummet står tomt.Tidigare har stugan varit sytningsstuga.Enligt Lagfartsprotokollet fördt vid lagtima häradstinget med Hammarlunds sockens tingslag, å tingsstället i Frebbenby by, den 8 Februari 1862, §14:4o, skulle östra gamla stugan få begagnas av Catharina Mattsdotter i åtta års tid.Den 7 augusti 1875 antecknades och värderades hemmanet för försäkring mot eldskada, "uti dett inom Åland faststelda Brandstodsbolag."Därvid värderades "Bagarstugan med forstuga ock Kammare samt 1.Lider med näfver och Takved i godt skick, 600" (1962)
33. Helge Sjöström, Storby.Mangård.Plan. (29.6.1962)
34. Fiskarbastu på Käringsundsvägen.Huset brädfodrat utan ribbor med undantag av vissa enstaka ställen på östra gaveln och långsidan mot norr.Farstun av bräder med fasta bänkar på båda sidorna.Utsidan helt omålad.Fönstren igenspikade.Mellantaket i stugan lagt på vandring längs taket på tvärgående bjälkar.Spisen en öppen spis med bakugn, i kammaren förmodligen kakelugn, nu nerriven.Stugan tapetserad med spännpapper, kammaren otapetserad.Golvet längsgående plankor. (29.6.1962)
35. Storby, Käringsund, Simons hemman nr 13.Sjöbod.Plan.Halmtäckt. (1962)
36. Käringsund, Winters sjöbod med svale.Plan. (19.6.1962)
37. Käringsund.Sjöbod på östra sidan med uppdragsplats för roddbåt.Skärning. (1962)
38. Storby, Käringsund.Strömmingsbod.Fasad. (12.6.1962)
39. Käringsund, sjöbod.Plan och skärning.Dörren mot sjön är senare uppsågad.Den ursprungliga dörren mot land, byggd på svärd, är försvunnen.I dess ställe finns en annan gammal dörr med inskuret rutmönster och märken efter gångjärn på motsatta sidan.Den ursprungliga öppna gaveln ovanpå den ursprungliga dörren har byggts för med bräder upp till takåsen och bräderna på det ursprungliga loftet ovanpå svalen är borta.Takhalmen har försvunnit, boden är förfallen, ägarna (två bröder Öhman) är i Sverige. (1962)
40. Skarpnåtö, Södergårds hemman Nr 1.Plan över gården. (16.6.1962)

[Följande]