[Sökformulär] [Info om databasen] [Söktips]

Etnpic: söktermen words='gård' gav 2 träffar

1. Del av Kärklax, Maxmo.Planritning. bo= bod dh= dynghus fa= farstu fg= fägård fh= fähus hs= höstall ka= kammar kg= kryddgård kl= kärrlider la= lada lo= loge po= port ri= ria sb= sädesbod sl= stillalada sm= smedja sn= snickerilider st= stuga sta= stall vl= vedlider Nissus hemman är kluvet i två delar, Audas och Nykvist. (1935)
2. Gården är belägen i Påras by av Kronoby socken och kallas stället Bågas.Bonden Jacob Hellman äger numera gården och har denna gått i arv från far till son sen den blev byggd år 1722.Härvid grundar underst sig på en inskription å fåstuväggen, HHS, NHS och SHS (Hans Henriksson, Nils Henriksson och Simon Henriksson Skuthälla) Det var dessa tre bröder som byggde gården.Gården företräder en typ som allmänt använts förut i socknen.Ännu finns åtminstones tre sådana gårdar som ännu inte blivit ändrade.Timringssättet är sk. korsknut.Spik har inte till annnat än till ytterpaneln.De andra gårdarna som daterar sig från samma tid hava sin panel fastdymlad.Då åtminstones två av bröderna vara goda timmer män och färdades ända till Stockhol och byggde så hämtade de spik med sig hem och använde dem vid brädfodringen.Detta ansågs dåförtiden som rätt förmöget.Allt detta enligt J.Hellman berättelse.Karaktärsbyggnaden: Denna inrymmer fyra rum.Storstugan, dörrkammarin, framstugon och framstukamarin samt fårstun.Storstugans väggar äro samt rappade.Rappningen har hoprörd lervälling, påstruken med någonslags vit färg (möjligen kalkvälling) samt påstruket med en röd färg antagligen svinblod.Golvet som är fastdymlat består av på övresidan slätmålade plankor.De två yttersta plankorna närmast väggarna voro lösa så att man därifrån kunde fylla på mullbänkarna om dessa satt sig.Dessa plankor kallades fotplankor.Några väggfasta sängar finns inte mera, men hava dessa stått där de äro inprickade.Bäråsen a är släthyvlad.Dimensionerna 16 x 40 cm.Består av tvänne hopdymlade stockar.Bölåsan b två stycken, också de släthyvlade.Brödåsan c äro tre till antalet, även de släthyvlade.Yxbentjin y dit yxorna alltid lades till natten så att skaften inte skulle vara isiga samt för att undvika att mista dem.Unskransin (kýporna) k.Kåkon g, Kåkstandarn h, Pelarn f, Kläspeti d, Kläspetisfotn e, Mellantansvase i 6" x 6".Kaldåsan L.Spjälde och spjälltaljon N.I planritningen synes dessutom filhyllorna F som är belägna på brödåsarna och på denna silades fil.Grytbäntjin G.Vedarågen D, bakún B, únsgruvon H Unsteppon kallades luckan som sättes för bakunsmun V, Päroluku P.Källarlucka K.Ovanpå brödåsan var brödstängens och pinnstängans plats.Mellan pinnstängans pinnar sättes bröeit då det ännu var mjukt, men i hårdare form på brödstängen.I fåstun fanns förr en sk. vingeltrappo z men har den numera ersatts med en vanlig stege.I framstugon finnes också en öppen spis men är den av senare datum varför undertecknad ej ritat in den.Rian.Denna är indelad i rian, lovan och rilädun samt ett riskov.Skovet är alldeles nytt.I själva rian finnes två olika golv, stuntgolve s och langgolve l.Stuntgolvets plankor går tvärsöver rian då desemot lang-golvets gå långsmed.Stuntgolvet är beläget 8 cm högre upp än lang-golve.Passarn är 1,8 m upp ifrån golvet.Denna av tre stockar som också gå tvärtöver rian.Den del av passarn som är belägen ovanför lang-golve kallas langsäton, då däremot den del som är ovanför stuntgolvet kallas ståckosäton.Den del av passarn som är belägen ovanför själva ugnen kallas unshåle och är detta omgivet av ett skrank, kallat ax-stängren, så att inte skylarna skall fara ner på ugnen.Ovanpå passarstockarna finnes passarstängren på vilka skylarna radas.Lovans golv är 25 cm högre upp än rians.Öppningarna mellan rianan och lovan, rilädun och lovan kallas skottgluggan (icke skått) emedan dessas dörrar går att skjuta till sidan.Benämningarna på de olika delarna i byggnaden har undertecknad erhållit av J.Hellman (60:årig bonde samt ägare av gården).Sigge Cygnel.Ritningarna är på 3 ark, beskrivningarna på ett skilt.