Åbo Akademi Hereditas culturalis
Text: Marita Rajalin
Sidans layout: Veikka Lahtinen
Site layout: Tommy Lahtinen
Publicerad: 2008-8-16
Uppdaterad: 2016-04-11
e-post: fornamn.efternamn@abo.fi

av Marita Rajalin

Om Nordenskiöldska biblioteket och dess ägare

Nordenskiöldska biblioteket kom till Åbo Akademis bibliotek hösten 1959 eller våren 1960. I bibliotekets årsberättelse 1.7.1959-30.6.1960 upptas biblioteket bland särskilt märkliga donationer: ”Fru Henriette Nordenskiöld, Stockholm, c:a 2.400 vol., utgörande huvuddelen av det från 1700-talet härstammande Nordenskiöldska biblioteket från Frugård i Mäntsälä samt doc. Erik Nordenskiölds (1872-1933) böcker och särtryck; gåvan, som senare skall kompletteras, kommer att bevaras som en enhet under namnet Nordenskiöldska biblioteket.”

Henriette (Ette) Nordenskiöld var den 1933 avlidna Erik Nordenskiölds änka.

 

Bibliotekets dåvarande överbibliotekarie, bokhistorikern Carl-Rudolf Gardberg, har tydligen haft för avsikt att forska i samlingen. Han har påbörjat en handskriven lappkatalog, som omfattar ca 100 arbeten. Våren 1961 ordnade han en utställning kallad ”Ur Nordenskiöldska biblioteket”, som ”omfattade ett urval märkliga och karakteristiska arbeten ur Frugårds bibliotek, som donerats till ÅAB. Utställningen presenterad av C.R. Gardberg för Nordenskiöld-samfundets medlemmar”. (Enligt Olof Mustelin, Utställningar i Åbo Akademis bibliotek 1934-1979.).

 

Nordenskiöldska biblioteket omfattar ca 65 hyllmeter böcker, småtryck och tidskrifter. Därtill kommer kartor och ritningar. Samlingen är okatalogiserad.

 

 

                                                                     

 

 

Denna presentation av biblioteket baserar sig på en genomgång hösten 2008, som på grund av pressad tidtabell måste bli summarisk. Det fanns inte möjlighet att titta närmare på allt material, såsom småtryck i kapslar eller på inpaketerade sköra och trasiga band. Nya fynd som modifierar helhetsbilden av samlingen kan därför dyka upp.

 

Avsaknaden av en katalog har gjort det svårt att få en helhetsbild av samlingen. Dessutom är uppställningen problematisk. Den ordning som eventuellt funnits har i något skede av bibliotekets historia rubbats grundligt, och den är nu varken alfabetisk, systematisk eller kronologisk. Dessutom kan delar av ett och samma verk kan dyka upp på olika ställen. Den nuvarande, åtminstone skenbart röriga uppställningen kan eventuellt ha samband med de senare tillägg till donationen, som nämns i årsberättelsen.

 

Böckerna står inte heller konsekvent uppställda enligt ägare. Det finns (ofullständiga?) sviter ordnade enligt ägare, med löpande numrering och ägarens initialer, dels inne i böckerna, dels på lappar instuckna i böckerna. Anteckningarna inne i böckerna ser ut att vara av Carl-Rudolf Gardbergs hand, och de instuckna lapparna var kanske även de ursprungligen skrivna av honom, men de har senare kopierats på nya lappar av en annan person. Ägarnas egenhändiga namnteckningar förekommer i böckerna, men endast sporadiskt. Därför är det oklart på vilka grunder böckerna tillskrivits olika ägare. Eventuellt har det funnits en gammal förteckning, som gått förlorad (eller som tillsvidare inte hittats).

 

 

 

 

                           a                                   

        

 

 

När man försöker fastställa de ursprungliga ägarna till böckerna kan man inte enbart gå efter utgivningsåret. Släktens bibliotek har i samband med arvsskiften fördelats på olika arvingar, som skrivit in sitt namn i böckerna. Senare ägare, åtminstone Nils Nordenskiöld och Otto Nordenskiöld, har uppenbarligen haft ett brett bok- och kulturhistoriskt intresse. De har skaffat äldre böcker som har funnits, eller kunde ha funnits, i släktens ägo på 1700-talet. Många arbeten från 1700-talet är försedda med anteckningar av vilka det framgår att de köpts på auktion under 1800-talet och köpsumman anges i kopek.

 

Erik Nordenskiölds samling står som en helhet för sig. Det är en liten samling på ett par hyllmeter böcker (naturvetenskap, historia, m.m.) och 1,5 hyllmeter naturvetenskapliga särtryck. Erik Nordenskiöld (1872-1933) var entomolog och docent i zoologi vid Helsingfors universitet och senare vid Stockholms högskola. Mest känd är han för sitt stora arbete om biologins historia.

 

Huvuddelen av litteraturen i biblioteket är från 1700- och 1800-talen. En hel del böcker finns från början av 1900-talet och enstaka arbeten från 1600-talet. I böckerna förekommer åtminstone följande namnteckningar:

 

Adolf Nordenskiöld

Adolph Gustav Nordenskiöld

Carl Nordenskiöld

Erik Nordenskiöld

Eva Nordenskiöld

Hedwig Nordenskiöld

Nils Nordenskiöld

Nils Carl Nordenskiöld

Nils Otto Nordenskiöld

Olga Nordenskiöld (Olga Estlander)

Otto Nordenskiöld

Anders de Bruce

                                            

 

Många andra namn förekommer sporadiskt. Vanligen är det fråga om tidigare ägare till böcker som Nordenskiöldarna fått som gåva eller som de köpt antikvariskt eller på auktion.