Åbo Akademi Hereditas culturalis
Text: Marita Rajalin
Sidans layout: Veikka Lahtinen
Site layout: Tommy Lahtinen
Publicerad: 2008-8-16
Uppdaterad: 2016-04-11
e-post: fornamn.efternamn@abo.fi

1

av Marita Rajalin

Lärdomshistoria och kulturhistoria

Medlemmar av släkten Nordenskiöld utmärkte sig som militärer, ämbetsmän och forskare. Stamfadern Johan Eriksson Norberg studerade ekonomi och bergsvetenskap i Uppsala på 1670-talet. Han kom till Finland 1692 som förvaltare för friherre Fabian Wredes gods. Han köpte flera egendomar i Finland, bland annat Frugård i Mäntsälä och Eriksnäs i Sibbo. Norbergs tre söner, Anders Johan, Carl Fredrik och Magnus Otto tjänade som fortifikationsofficerare under stora nordiska kriget. De två äldsta sönerna adlades 1751 och antog namnet Nordenskiöld.

I Nordenskiöldska biblioteket finns litteratur om krigskonsten, särskilt fortifikationen, från olika tider. Till de äldsta verken hör Les fortifications de Monsieur le comte de Pagan, avec ses theoremes sur la fortification från 1668, ett litet pergamentband med namnteckningar av flera ägare.

Anders Johan och Carl Fredrik var efter sin militärkarriär verksamma som ämbetsmän och som godsherrar. Som goda representanter för upplysningstiden hade de ett brett intresse för naturvetenskaper.

 

1. Naturvetenskaper och nytta

2. Ett urval mineralogiska arbeten

3. Framstegsvänliga godsägare

4. Resor, bildning, vitterhet

5. Vittra intressen

6. Alkemi, ockultism och Swedenborg


1. Naturvetenskaper och nytta

Botanik hörde till tidens modevetenskaper med Carl von Linné som främste auktoritet. Av Linné finns följande verk i Nordenskiöldska biblioteket

Hortus Cliffortianus  och  Viridarium Cliffortianum från 1737 (Hortus Cliffortianum finns även i Gadolinska samlingen i Åbo Akademis bibliotek, Viridarium Cliffortianum endast i Nordenskiöldska biblioteket)
Flora Lapponica 1737 (bibliotekets enda fullständiga exemplar med alla planscher)
Classes plantarum 1738 (bibliotekets enda exemplar)
Systema naturae, 6 upplg. 1748
Philosophia botanica 1751

 

a

Intresset för Linné gick vidare till senare medlemmar av släkten Nordenskiöld. I samlingen finns ett särtryck ur tidskriften Norden från 1931, med en artikel av biologen och entomologen Erik Nordenskiöld: ”

Bland andra tidiga botaniska verk kan nämnas
Hoffberg, Naturens kännedom, 1768, med handskriven lista på plantor
Hoffberg, Carl Fredrik, Anwisning till växt-rikets kännedom. Stockholm 1782
Liljeblad, Samuel, Utkast til en svensk flora eller afhandling om svenska växternas väsendteliga kännetecken och nytta.  2 uppl., Upsala 1798
Delén, Svenska lavarnas färghistoria, 1805
Nyman, Botanik, 1858

 

Mineralogin var en populär vetenskap under 1700-talet, med stor ekonomisk betydelse inom bergshanteringen. Flera medlemmar av släkten Nordenskiöld utmärkte sig inom detta område. Stamfadern Johan Eriksson Norberg studerade bergshantering i Uppsala. Hans sonson, Carl Fredtriks son August Nordenskiöld, studerade kemi och mineralogi vid Åbo Akademi, arbetade vid Bergskollegium i Stockholm och blev senare bergshauptmann i Finland.
Nils Nordenskiöld, sonson till Carl Fredrik, kallades mineralogins fader i Finland. Han avlade bergsexamen i Uppsala och utnämndes till bergmästare i Finland.

 

2. Ett urval mineralogiska arbeten

Wallerius, Johan Gotschalk, Mineralogia, eller Mineral-riket, indelt och beskrifvit. Stockholm 1747. (även i Gad.)
Kiessling, Johann Gottfried, Relatio practica de arte probatoria mineralium & metallorum. Leipzig  1752
Hübner, Curieuses und reales Natur-Kunst-Berg-Gewerck und Handlungs-Lexicon ...
Leipzig 1755
Lehmann, Johann Gottlob, Probier-Kunst. Berlin 1761
Wallerius,  Mineralogia
Elfdals Porphyrwerk, 1802
Åkerrén, Svenska blåsverkens historia, 1805
Franska gruvlagar från Napoleons tid 1810
Af Uhr, Kolningsförsök 1814
af Uhr, Berg-Mechanikens ... , 1817
Lagerhjelm, Per m.fl., Hydrauliska försök, anställda vid Fahlu grufva, åren 1811-1815.
Stockholm 1818.
Nordenskiöld, Nils, Finlands mineralier, 1820
Mohs, Friedrich, Mineralogie 1822
Mohs, Friedrich, Leichtfassliche Anfangsgründe der Naturgeschichte des Mineralreiches.
2 Aufl. Wien 1836

 

Nils Nordenskiöld var elev och god vän till J.J. Berzelius, som är representerad med flera verk, försedda med författardedikation.

Föreläsningar i djurkemien. I.II. Stockholm 1806-1808.
Om blåsrörets användande i kemien och mineralogien. Stockholm 1820.
Lehrbuch der Chemie. Aus dem Schwedischen übersetzt von K.A. Blöde und K. Palmstedt. I-II. Dresden 1823-24.

 

 

3. Framstegsvänliga godsägare

 

Intresset för praktiska tillämpningar av tidens naturvetenskapliga rön inom lantbruk, industri och teknik var kännetecknande för nyttans tidevarv, och Nordenskiöldarna var goda representanter för upplysningstiden. Anders Johan och Carl Fredrik med efterträdare hade mönsterjordbruk, där man experimenterade med nya växter och odlingsmetoder, potatis, fruktträd, mullbär, m.m. Carl Fredriks son Adolf Gustaf (1745-1821) experimenterade med växelbruk. Kännedom om boskapsskötsel, husbyggnad, jakt och fiske var också viktigt.
Ett litet plock ur litteraturen ger en uppfattning om bredden av intressesfären hos olika ägargenerationer på Frugård.

Dictionnaire de chasse et de pesche. 1-2. Paris 1749.
von Sind, Hästläkaren, 1774
Heppe, Die Jagdlust oder die hohe und niedere Jagd. I. Nürnberg 1783.
Broberg, Lars, Några korta anmärkningar och rön angående trä-planteringen samt köksträgårds-skötslen. Stockholm 1775.
Samling af rön, försök och anmärkningar uti hushållningen.
Stockholm 1796
Wijnblad, A.F., Försök till jordbrukets lönande behandling jemte bihang om sättet att afrappa trähus byggnader samt utan gips förfärdiga varaktiga tak i bonings rum. Stockholm 1805.
Den wälgörande tomte-gubben i ladugården, eller enfaldig underwisning för landtmän, at wårda boskapen i helsos och sjukdoms tid. Utur prosten Hjortbergs och andres skrifter.Tredje upplagan. Stockholm 1806
Siemens, Frans Ernst, Beskrifning på en ny apparat till potäters upplösning och beredning för brännwinsbränning. Öfwers. Stockholm 1823. Med dedikation till Nils Nordenskiöld av översättaren Carl Palmstedt.
Korrt underwisning om afwägningar till tjenst för finska jordbrukare. Helsingfors 1827.
Engel, Om uppvärmning af hus, 1830
Rydin, Gjutna kalkstenshus. 1834
Schmidt, Blomster-Skötseln, 1849

Hand i hand med intresset för lantbruk och annat som hörde till verksamheten på en lantegendom gick Nordenskiöldarnas stora intresse för tidens tekniska innovationer inom näringsliv och kommunikationer, såg- och vattenverk, kommunikationer m.m.

Plock ur samlingarna:

Papin, Machines, Paris 1698
Langdorff, Maschinenwesen bei Salzwerken, 1782.
Elvius, Pehr, Mathematisk tractat, om effecter af vatn-drifter, efter brukliga vatn-värks art och lag författad. Stockholm 1742.
Langdorff, Maschinenwesen bei Salzwerken, 1782.

Under sin vistelse i England på 1820-talet skaffade Nils Nordenskiöld böcker om moderna fartyg och järnvägen.
Buchanan, Propelling vessels, 1816
Palmer,Henry R., Description of a railway on a new principle, London 1823.
Observations on a general iron railway, London 1823.

 

 

4. Resor, bildning, vitterhet

Jämför man Nordenskiöldska biblioteket med en annan specialsamling vid Åbo Akademis bibliotek med huvudvikt på 1700-talet, nämligen det Gadolinska biblioteket, noterar man både likheter och olikheter. Gemensamt är intresset för naturvetenskaper, botanik, mineralogi, geografi, kemi, matematik, likaså för de praktiska tillämpningarna inom jordbruk och näringsliv. Ett annat stort gemensamt intresse är främmande länder och forskningsresor. 
Litteratur om historia, samhällsfrågor, filosofi, klassiska författare ingår naturligtvis i Nordenskiöldska biblioteket, men inte alls i samma utsträckning som i Gadolinska biblioteket.
Däremot är inslaget av skönlitteratur betydligt större i Nordenskiöldarnas samling.

De äldsta reseberättelserna är från 1700-talet och början av 1800-talet, men intresset för resor tycks ha gått i arv från generation till generation inom släkten.

 

Det fanns gott om böcker som kan ha inspirerat den unge Adolf Erik Nordenskiöld under hans uppväxt på Frugård.

 

 

Från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet finns ett stort antal rikt illustrerade praktverk i dekorativa förlagsband.

Nils Nordenskiöld (1792-1866) var en mycket berest person med livliga kontakter i många länder. I sin ungdom företog han en fyra år lång studieresa bland annat till England, Tyskland och Frankrike. Under denna resa försåg han sig med en hel del geologisk och mineralogisk facklitteratur. Talrika guideböcker och kartor, i synnerhet från England och Tyskland, vittnar om att hans intressen sträckte sig vida utöver hans eget specialområde.

 

 

Godsherrarna på Frugård under 1800-talet hade ett stort intresse för historia. Äldre historiska verk finns också, men av anteckningar i böckerna framgår ofta att de anskaffats antikvariskt av Nils eller Nils Otto (1834-1916) Nordenskiöld.

Schefferus, Johannes, De antiquis verisque Regni Sveciae insignibus liber singularis.
Holmiae 1678.

Bibliothéque de la campagne, ou Amusemens de l’esprit et du coeur. Tome premier. Gustave Vasa, Histoire de Suede. A la Haye 1738.

 

Till de mer bisarra inslagen hör historien om berömda sjörövare: Historia om någre de mäst ryktbare sjöröfware, deras illgerningar och straff. Hwartil är bifogadt en lefwernes-beskrifning öfwer twå qwinnor, som idkat samma handtering, wid namn Maria Read och Anna Bonny. Öfwersatt från engelskan. Stockholm 1792.

 

Familjerna på Frugård följde aktivt med de politiska händelserna i sin egen tid och i närhistorien:

Michajlofski-Danilefski, Beskrifning öfver finska kriget till lands och sjös åren 1808 och 1809. Öfvers. från ryskan. Tavastehus 1850.

Björlin, Gustaf, Finska kriget 1808 och 1809. Läsning för ung och gammal. Stockholm 1882.

Klein, Ernst, Vita och röda. En bok om sista finska kriget. 3 uppl. Stockholm 1919.

Nils Nordenskiöld var intresserad av sociala frågor och skaffade under sina resor i England och Tyskland böcker om fångelser, om behandling av tiggare och andra sociala problem.

Rules proposed for the government of gaols, houses of correction, and penitentiaries. Compiled from various acts of Parliament for the regulation of prisons, and selected from rules in force at the best conducted gaols in Europe … London 1820.

Resorna och de internationella kontakterna förutsatte språkkunskaper. Lexikon på olika språk ingår i boksamlingen, bland annat denna ordbok för resenärer, som inte precis är av fickboksformat:

Nouveau dictionnaire du voyageur francois-allemand-latin, et allemande-francois-latin, enrichi de tous le mots, et de toutes les expressions francpoises, & allemandes nouvellement introduites … A Francfort 1738.

 

5. Vittra intressen

I Nordenskiöldska biblioteket hittar man en del av 1700- och det tidiga 1800-talets engelska klassiker, ofta i fransk översättning.

Richardson, Samuel, Histoire de sir Charles Grandison, continue dans une suite de lettres, publiées sur les originaux, par l’editeur de Pamela et de Clarisse. En sept volumes. Ouvrage traduit de l’anglois. Tome premier. Göttingue et Leide 1756.

Andra tidstypiska skönlitterära författare är Oliver Goldsmith och Walter Scott (se exempelsamlingen).  Särskilt Olga Nordenskiöld, f. Estlander, gift med Nils Otto Nordenskiöld, verkar att ha varit intresserad av engelsk litteratur, men även tidigare fanns anglosaxiskt orienterade medlemmar i släkten.

En fransk barnboksklassiker från upplysningstiden är:

Leprince de Beaumont, Jeanne Marie, Magazin des  enfans, ou Dialogue entre une sage gouvernante, et plusieurs de ses eleves de la premiere distinction. Nouvelle édition. Stockholm 1793

6. Religion, ockultism, Swedenborg

 

Den yngste av Johan Eriksson Norbergs söner, Magnus Otto, var alkemist. Brorsonen August Nordenskiöld var en stor beundrare av sin farbror och studerade i sin ungdom ivrigt dennes efterlämnade manuskript. Själv experimenterade han med guldmakeri i Nystad och i ett litet laboratorium på Frugård. Han avancerade till Gustav III:s guldmakare med ett hemligt laboratorium på Drottningholm.
August Nordenskiöld drömde om att med hjälp av guldet bryta ner penningens tyranni. Senare tog intresset för Swedenborg över. August lämnade hemmet, familjen och karriären och reste först till England och vidare till Sierra Leone för att där grunda en idealistisk koloni.

Tidiga exempel på alkemi i samlingen:

Johannis Kunckelii Ars vitraria experimentalis, oder Vollkommene Glasmacher-Kunst ... Franckfurt & Leipzig 1679

Valentinus, Basilius, Fratris Valentini Benedictiner Ordens, Chymische Schriften alle, soviel derer vorhanden, anitzo zum dritten  mahl zusammen gedruckt ... I. Hamburg 1700.

En bit in på 1800-talet hade trolldom och magi urvattnat till harmlösa sällskapslekar:

Manuel des sorciers, pou cours de récréations physiques, mathématiques, tous de cartes et Coibeciére; suivi des petits jeux de societé, et de leurs pénitences. 15 éd. Paris 1820.

 

 

Böcker om svärmiska religiösa rörelser och ockultism förekommer från olika tider. Intresset för Swedenborg går igen hos flera generationer inom släkten. Swedenborg är representerad I biblioteket med minst ett tiotal verk, de flesta på franska eller svenska. Till de tidigaste hör De la nouvelle Jérusalem, Paris 1821.Äldsta arbetet är från 1819, det senaste från 1896.